Ensam hemma

Ja nu sitter jag här ensam hemma, lite långtråkigt tycker jag det är å inte ha Max här hemma som springer runt över allt å river i saker han inte får riva i :)
Han är just nu hos sin dagmamma å ska var där till kl 15.00. Så undra vad jag ska göra.
Man kanske ska passa på å städa lite, eller åka ner på stan själv för en gångs skull. fast iof så är det rätt tomt på kontot såhär i slutet av månaden så då kanske det är lite tråkigt att åka ner på stan.

På måndag är det iallafall dags för mej att börja jobba. Lite delade känslor faktisk. Ska bli väldigt kul å komma tillbaka. Det ända som tar emot kanske är att ska börja jobba nu när det blir bara bättre å bättre väder. Sen vet jag ju att det kommer bli bra med jobb nu i början för att komma in i de nya rutinerna som tillkommit sen jag varit borta, städa upp så jag får som jag vill på min plats. Hoppas jag inte är allt för borta när jag ska leta reservdelar. MC sidan har jag alltid tyckt varit lite mer jobbig än skoter säsongen. Allt vad gällande vilka däck ska dom ha, drev frågorna å massa sånt. Sen åker jag ju själv varken cross eller MC så då kan det vara svårt ibland å svara på frågor om det. Men det ska väl gå bra. :)

jag tycker väl mer synd om Max som måste vara borta så länge när jag jobbar. kl 8 ska jag lämna honom hos dagmamman sen blir han där ända till iallafall 18. Det är väldigt lång tid för en 1åring tycker jag. veckan efter blir det bättre då daniel jobbar fm å då slutar han vid typ 15.00.
Men daniel jobbar ju 4dagars veckor så när Max måste vara så länge hos dagmamman när jag måste hämta honom är daniel ledig på fredagarna.
Men nu första veckan lät det som att jag kunde sluta lite tidigare så då kan jag hämta honom lite tidigare.

Det jag tycker är lite tråkigt också är att jag kommer inte hinna träffa Max så mycket då jag jobbar. kommer jag hem strax efter 18 då ska det ätas sen är det nästan dags för Max att lägga sej. Men man får väl ta igen det på helgerna helt enkelt. Men det svider ju lite i mej när man har varit med honom hela dagarna i över 1års tid å helt plötsligt kommer jag nästan inte kunna vara med honom alls. :(

Men jag hoppas det ska gå bra iallafall, jag hoppas att jag kommer lida av det mer än vad Max kommer göra.

Sen har vi det här med min rehab, vet att Tapio vill ha mej där någon vecka till för att få igång bl.a min hälsena mer men jag kan inte få ihop det med jobbet. Å jag hoppas verkligen att det ska gå bra att jobba ändå. i nuläget får jag nå så jävulsk ont i foten när jag har gått mycket på en dag, då får jag lida för det i nån dag efter å när jag pratar med dom på rehab om det så är det bara för mej att lyssna på kroppen å ta det lugnare. Men hur tar man det lugnare på ett jobb. Jag vet ju att jag inte gör det. Jag kör på i vanlig takt å sen när man kommer hem får man fan för det. Men det är bara hålla god min å hoppas på det bästa, nån gång läre det väl gå över. Sen får jag väl skylla mej själv för jag är så jäkla bra på att dölja min smärta, så bra att jag kan t.o.m dölja det för mej själv. Hemst sällan jag säger till folk att jag har ont. 

Så ja det är lite frågetecken som snurrar nu såhär innan jag börjat jobba.

Men när jag väl kommer till jobbet på måndag vet jag att jag kommer tycka om det, för jag har sjukt roligt jobb å jag får vara omringad av ett av mina intressen på arbetstid.

Ska kanske fota lite under nästa vecka så får ni se hur en vanlig arbetsdag för mej ser ut :)


Näe nu får det vara nog babblat för idag så ka jag masa mej in i duschen å skynda mej å plocka ihop lite här hemma sen kanske jag ska åka till Röste en sväng.

CIAO!


max i sina arbetar kläder :D
Publicerat i ...:ALLMÄNT:..., 2010-05-19 / 11:00:15

  
Skrivet av: Lena E

Är det ok att ta en promenix o hälsa på dig på jobbet nån dag?

=)

2010-05-19 / 14:11:32 ,
Skrivet av: helen gravid v30

fin bloggen blev :) kram

2010-05-20 / 20:40:30 ,   Bloggadress: http://helenm.blogg.se/
Skrivet av: sofie

gud va söt i sina arbetskläder han var då :P

2010-05-20 / 21:11:10 ,   Bloggadress: http://zofiesblogg.blogg.se/
Skrivet av: Maria

Förstår precis vad du menar. Det känns verkligen jättehemskt att lämna bort dem så länge. Från att ha varit med dem dygnet runt till att nästan aldrig träffas. Det svider i mamma-hjärtat.

Det där med foten låter ju inte bra. Du får ta med dig kryckorna och gå några timmar bara och sen utöka. Bättre det än att du får nå skit. Måste ju kunna bli inflammation och grejjer när det håller på å läker, eller? Du kan ju inte gå runt å ha ont heller. Det blir ju ingen glad av.



Många kramar till dig och tack för gratulationen också :)

/M

2010-05-20 / 22:18:05 ,   Bloggadress: http://www.familjenlinden.se/wp

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din mejladress: (visas ej)

Adressen till din blogg:

Din kommentar:

Trackback