Ja då ska vi se om jag kan sammanfatta när lille MAX kom till denna stora värld.

Sedan två veckor tillbaka hade jag börjat få lite förvärkar, när jag var till BM den 12 februari var jag öppen ca 1cm.
Men sen bara gick dagarna med lite förvärkar titt som tätt.

21 februari var jag med sambon på skotercross i svartnäs och det var en hemskt jobbig dag, förvärkar väldigt ofta som visade sej genom enormt ont i svanken och jobbiga smärtor som när man har en riktig mensvärk.
Men det var inget mer med det.

22 Februari var en helt vanlig dag, nu i efterhand vet jag att jag tyckte det kändes lite anorlunda i.... ja nederdelen :) men inget allvarligt. Låg hemma hela dagen, fick nå fnatt mitt på dagen och städa hela lägenheten :/

Men det var väl inge mer med det, hade inte nå speciella förvärkar den dagen.

Vid 22 tiden på kvällen kröp vi ner i sängen och kollade på tv.n. Nån gång 22:20 rann det till när jag skulle vända på mej, inte alls mycket men det blev en fläck i sängen. Tittade upp chockerande på sambon och sa "-Undra om mitt vatten gick nu".
Han såg minst lika chockad ut och han visste nog inte alls vad han skulle göra. Han låg kvar i sängen medans jag gick upp å skulle byta trosor och ta på en binda. Gick tillbaka in i sovrummet och frågade mej själv "jag kan ju inte ha kissat på mej, hmm varför skulle jag ha gjort det?!"
Ringde till förlossningen i Gävle för att fråga vad dom tyckte jag skulle göra. Eftersom jag inte hade nå ont så tyckte hon att jag kunde vänta och se, kommer det mer vatten så skulle jag komma in morgonen efter vid 8 tiden.
Daniel har nog hjärtat i halsgropen nu, frågar hur han ska göra. Ska han ringa chefen och säga att han inte kan jobba (han skulle börja jobba vid halv 4 på natten då han kör lastbil.)
Kommer fram till att han ska göra det för inte vill jag att han ska åka iväg när det är såhär.
Byte lakan i sängen och hoppade ner igen och kollade lite på tv, åsså känner jag att det rinner till igen.
"-Nä jag kan inte ha kissat på mej" sa jag till Daniel och kliver upp igen.
Han ber mej ringa förlossningen igen och fråga om jag inte ska komma in redan ändå.
Blir tillsagd att stanna hemma om jag inte får ont, kände inget specielt nu, kanske lite mens värks liknande.
Hoppar ner i sängen igen sen dröjer det inte länge föränns mensvärken ändrar sej till ondare värkar. Vi tar tid mellan 3-4 värkar och då vi inser att det är 4-5min mellan dom så säger jag till daniel att nu kliver vi upp å börjar packa å gör oss klar.
Han hoppar in i duschen och jag packar ner det sista, och tur var väl det för det börjar göra ondare och ondare.
Väl när det är dags att hoppa in i bilen har jag hemsk ont och måste ta en paus vid sängaveln, ståendes på knä.
Då skrämde jag nog upp min stackars sambo riktigt :/

Sen var vi påväg, guppig och jävlig väg ut till Kilafors fick mej REDAN att säga åt Daniel på skarpen (hehe) Mellan en värk bad jag om ursäkt sen försökte jag lugna mej. Höll nog emot några till svordomar för Daniels skull.
Daniel ringer då förlossningen och meddelar att vi kommer in.

Åker på med jobbiga värkar. När vi hade kommit till Hagsta ungefär har värkarna ännu en gång ändrats, nu ligger jag istortsett mellan golv och tak, utrycker mej med ord som "MEN HERRE MIN GUD, HELVETE DANIEL, F-N I HELVETES" ja och den ena svordomen efter den andra, och mellan svordomarna ligger jag verkligen och stånkar å stönar.
Daniel ringer då förlossningen igen och säger åt dom att möta upp oss i entrèn för jag kan nog inte ta mej upp själv.

När vi äntligen var framme, kl var nog bra precis 12, eller strax före.
Daniel kliver ur bilen och ringer på klockan till entrèn och ska be dom komma ner, ser att han står lite väl länge med den där "j-vla ring klockan" (som jag kände då :) ) Bestämmer mej för att ta mej upp själv. Kliver ut mellan en värk, skyndar mej in (står en man utanför som jag är tvungen att skynda mej förbi kände jag :/ så han inte såg när jag hade ont vet jag att jag tänkte (???))
Hinner fram till hissen då kommer en värk så jag ställer mej på alla fyra, Daniel stackarn frågar om jag kan ta mej in i hissen, kryper in :)
Lagomt uppe på förlossningen släpper värken och jag kan möta personalen när jag är något med i matchen. Men det dröjde inte länge så blev det en paus i koridoren igen då en värk kommer, denna gång blir jag hängandes runt Daniels hals.
Sen var det in på en förlossningas sal och upp i sängen.

00:05 blev jag inskriven på förlossningen.
Dom kollar hur huvudet ligger, fixerat. Jag är öppen 5cm.

00:10 får jag lustgas, enligt journalen får jag 50% lustgas och 50% syrgas

00:40 säger jag att det börja trycka på bra så dom kollar igen hur mycket jag var öppen. 4cm till hade jag öppnats så nu var jag hela 9cm öppen.

Sen tar det lite stopp den sista öppnings skedet. Hon frågar om jag skulle kunna kissa lite :/ för det brukar hjälpa att tömma blåsan så dom får plats att komma ner sista biter. Hon kommer in med det där hemska, ja vad heter det bäcken? jaja skålen man får kissa i. Tänker hela tiden att jaja jag kan väl sitta på den en stund, men jag kan inte förstå hur folk kan kissa i detta skede :/
Slutar med att dom får tömma mej istället.
Händer ändå inte mycket så då ber dom mej att prova sitta på en stor boll en stund. Provar det, men jag är lika fort uppe från den där bollen och påväg tillbaka till sängen svärandes för den där j-vla bollen går ju inte att sitta på :)
Dom ber mej då stå på knä i sängen lutandes mot säng ryggen



Var inte heller skönt kan jag säga, men det gick an för att få det att sätta riktig fart igen.
Såhär i efterhand har jag även fått veta av Daniel att under det skedet hade dom jäklarna råkat stänga av lustgasen, så inte undra på att det kanske inte var så himla skönt då.

02:35 skriver dom i journalen att jag får lite näringsdryck, åh fyyyy vilken hemsk dryck det var, nå riktigt söt och sliskig sak. Kommer ihåg att jag drog i mej några rikliga slurkar fort för att slippa tänka på vad det smakade som. Kändes verkligen som att det skulle komma upp igen, näe hua.

02:45 Börjar jag få krystvärkar, tycker det går ganska fort då dom helt plötsligt säger att "det är mycket hår, ta ner handen får du känna". Blev nog lite förvånad att han redan lixom var så pass ute så jag kunde känna honom.
Vet inte riktigt om jag känner om det är mycket hår, men ett huvud känner jag. Tror inte riktigt man är med på att man känner på sin sons huvud just då, man är helt inne i krystningarna lixom.
Efter 1 kryssning till säger dom till mej att vänta riktigt på nästa värk för dom vill ha ut huvudet och kroppen samtidigt. Då vet jag att jag tänkte "men gud är det redan dags" man blir lite ivrig och jag kanske vill krysta lite innan värken har sin topp, men jag håller i värken, men tillslut ber jag "- Men kan jag inte får krysta nu" dom stoppar mej en stund och jag ber om att få krysta igen och ger barnmorske studeranden en bedjande blick :)
Ja då fick jag ta i, å gud vad jag tog i.

02:59 Det bara forsar ut fostervatten (det kom ju aldrig nå mer fostervatten än de två skvättarna hemma) och gud vilken härlig känsla, den sista krystningen gör ju inte nå ont heller, eller så är man så inne i vad man gör så man känner inte det.
Upp med honom på magen.
Jag ligger och pustar ut och tittar på Daniel. Då kommer jag på. Men vad är det förnå, vad är det för kön????
Jag tittar på barnmorskan och försöker få svar på min fråga. Hon ber mej då att kolla själv, men dom stoppar mej rätt snabbt och säger att navelsträngen är så kort. Dom säger åt Daniel att gå och kolla. Ivrig över att få veta frågar jag vad det var, han får inte fram ett ljud och jag frågar nog två gånger till innan barnmoskan får säga att det är en pojke. Daniel hade blivigt så paff över att det blev en pojke då han har varit helt inställd på att det skulle vara en liten tjej :)
Han sa senare att han inte kunde säga vad det var för då hade han börjat gråta :) tihi det är min underbara karl det :)

Sen fick våran lilla Max följa med en barnläkare en sväng då han inte riktigt hade skrikigt till något, han var rätt tyst hela tiden. Men det var inge problem att andas han ville bara inte skrika.
Medans han var iväg på det fick jag krysta fram moderkakan (03:10)
Jag fick även sy 4 små stygn.

 

Född: 2009-02-23
Klockan: 02:59
Vikt: 3214 gram
Längd: 51 cm
Huvudomfång: 33 cm
Temp.: 37,2 grader
Moderkakan kom ut: 03:10
Vikt moderkaka: 708 gram

Ja det var min lilla förlossnings berättelse då våran underbara guldklimp MAX Widar kom till denna värld.

.